Hellogoodmorning

I rymden finns inga känslor. Så heter den, filmen som jag såg för någon vecka sen. Det är nog den enda svenska film jag sett som är bra. Visst det finns en del svenska filmer som är lite roliga, lite bra på sina ställen, men de har alltid gjort mig besviken, de är inte lika bra som jag förväntat mig. Det är något som fattas, hur mycket jag än hoppas att det ska vara en film med internationell klass så är det aldrig så tyvärr. (Av denna anledningen har jag inte sett så mycket film då jag slutat hoppas på att de ska vara bra, så det kan ju hända att jag missat en del svenska rullar som faktiskt är bra.) Hursomhelst I rymden finns inga känslor gjorde mig inte besviken. Tvärtom jag blev positivt överraskad. Den var så bra så att man glömde bort att den var svensk medan man tittade.